Möjligheter

Skola och utbildning är ett område som stöts och blöts i många sammanhang just nu. Åsikterna om vad som kan, bör och ska göras för att effektivisera elevers lärande i den svenska skolan är många och just nu handlar det mycket om ordning och reda, utvärderingar och betyg och lärarens betydelse för elevernas lärande. Alla kan vara med i samtalet oavsett kunskaper och erfarenheter av skola och undervisning. Och det är väl bra, att det diskuteras och debatteras. Jag tror på utveckling och ett öppet samtal om läget i utbildningssektorn.

Jag försöker förstå varför vanliga lärare inte deltar i debatten i större utsträckning. Jag tänker på Astrid Pettersons badbollar och pingisbollar. Hon menade att om man har kunskap motsvarande en pingisboll så är ytan mot okunnigheten förhållandevis liten vilket illustrerar hur lite man vet om sin egen okunnighet. Om kunskaparna motsvaras av en badboll så är ytan mot okunnigheten större. Kunskapen om allt man inte vet blir större ju mer man kan och vet själv.
Lärare vet att det inte finns några enkla, snabba lösningar på de utmaningar och problem som skolan befinner sig i. Lärare har underförstådd kunskap, det som ibland också kallas tyst kunskap, om sin praktik. Och i skolan finns inga rutiner eller strukturer för att sätta gemensamma ord på den underförstådda kunskapen. Hur diskuterar man en praktik utan ett gemensamt språk?

Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisning har kritiserats för att inskränka lärares professionella frihet. Och det kan vara ett sätt att tänka om dem.
Ett annat sätt att tänka är att de Allmänna råden kan skapa faktiska möjligheter för lärare att diskutera undervisning tillsammans med kollegor och elever och på så sätt utveckla vårt yrkesspråk. Och det i sin tur skulle kunna bidra till utveckling av skolan. Men det gäller att vi står på oss och ställer krav på tid till att föra samtal, att vi använder tiden och att vi också höjer våra röster och deltar i debatten om skolan. Kanske skulle vi då få en mer nyanserad bild av skola och utbildning och ett samtal med större förankring i kunskaper om skolan och inte bara i åsikter och ideologi.