Det är med inkludering som med tolerans, det luktar makt. För att tolerera något har man definierat något som annorlunda, som något som ska tolereras. Av mig, av en majoritet. Kan en minoritet tolerera en majoritet?
Visst måste man exkludera för att inkludera. Först pekar vi på elever med svårigheter, på elever som är annorlunda och som behöver sär-skiljd hjälp. Sedan kan vi inkludera dem vi definierat som varande särskilda eller speciella.
Exkludering kostar pengar. När vi har definierat de särskilda, bildat grupper som är särskiljda, hittar vi nya särskildheter som särskiljs och placeras i särskiljda grupper. Det blir dyrt, både i pengar och i tappade självkänslor. Inkludering har många fördelar, både ekonomiska och andra. Att lyckas i skolan är ett grundskydd mot senare utslagning. Därför måste arbetet i skolan utformas så att alla elever får de grundkunskaper de behöver och så att alla elever kan delta. Låt oss kalla det pedagogik.
Genom att identifiera det avvikande sätter vi gränser för vad som är normalt. På det viset blir vi mer övertygande om att VI är normala.
SvaraRaderaEn annan tanke, Vad är normalt?? Det som är lite mer vanligt??