Ett citat

"Teachers are the midwives of that knowledge society. Without them, or their competence, the future will be malformed and stillborn."
Andy Hargreaves och Ivor Goodson slår huvudet på spiken, igen. Kunde inte ha uttryckt det bättre själv :)

Stödjande strukturer

Det är mycket som känns nytt nu när terminen är igång och vi fått en ny läroplan. Vi ska göra LPP:er, bedömningar och dokumentationer. Hur gör man?
Jag tänker att det mesta har vi gjort förut. Lärarjobbets kärna är ju undervisning; att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans med andra, både elever och andra lärare. Men nu måste vi ta vår utgångspunkt i de nya styrdokumenten och tänka i delvis nya banor, tillsammans med kollegor och elever, kanske i större utsträckning än förut.
I andraspråksundervisning talar man om "scaffolding". Förenklat handlar det om att det i undervisningen finns strukturer som stödjer och underlättar elevernas språkutveckling. Man skulle kunna tänka på mallar för LPP på liknande sätt, de är stödjande strukturer i vårt arbete. De hjälper oss att hitta startpunkterna för undervisningen i styrdokumenten och de hjälper oss att ställa in siktet. Vart är vi på väg? De är ett ett stöd när vi funderar över hur vi ska arbeta för att ge eleverna möjlighet att utvecklas i sitt lärande och hur de ska visa vad de kan. Var är vi? Med ökade krav på dokumentation kan de också vara ett stöd i dokumenterandet av elevernas lärande och hjälpa oss pedagoger att se vad vi behöver utveckla i vår undervisning. Vad är nästa steg?
För att kunna använda en mall som en stödjande struktur behövs ett kollektivt samtal om undervisning bland oss lärare. Ett sådant samtal är inte gjort i en handvändning och låter sig ingalunda pressas in i en given form. För att samtalet ska kunna ta sin rättmätiga plats behövs stödjande strukturer till exempel en öronmärkt tid, stimulans, tankehjälp och lite luft. Om arbetet begränsas till att "göra LPP:er", så fungerar inte längre strukturen stödjande. Då har strukturen blivit en tvångströja.

Jag gillar LGR 11

Jag gillar LGR 11.
Jag gillar upplägget, det är tydligt. Jag gillar tydlighet.
Jag gillar att man uttrycker de långsiktiga målen som förmågor, att man tänker att eleverna ska använda sina kunskaper.
Jag gillar att kunskapskrav och förmågor hänger ihop.

Inkludering och exkludering

Det är med inkludering som med tolerans, det luktar makt. För att tolerera något har man definierat något som annorlunda, som något som ska tolereras. Av mig, av en majoritet. Kan en minoritet tolerera en majoritet?

Visst måste man exkludera för att inkludera. Först pekar vi på elever med svårigheter, på elever som är annorlunda och som behöver sär-skiljd hjälp. Sedan kan vi inkludera dem vi definierat som varande särskilda eller speciella.

Exkludering kostar pengar. När vi har definierat de särskilda, bildat grupper som är särskiljda, hittar vi nya särskildheter som särskiljs och placeras i särskiljda grupper. Det blir dyrt, både i pengar och i tappade självkänslor.

Inkludering har många fördelar, både ekonomiska och andra. Att lyckas i skolan är ett grundskydd mot senare utslagning. Därför måste arbetet i skolan utformas så att alla elever får de grundkunskaper de behöver och så att alla elever kan delta. Låt oss kalla det pedagogik.

Framgångsrecept för en grundskola

Ett tydligt fokus på kunskaper med täta uppföljningar av elevers resultat.

En tydlig ledning och ledningsgrupp som håller kursen.

Ett bra klimat med goda relationer och klassrum där alla elever platsar.

Dialog mellan föräldrar, elever och lärare. Möjligheter till delaktighet.

En stor portion uthållighet.

Glömde jag något?

Svenska och andra språk

Hur påverkar elevernas olika förutsättningar, språk och bostadsområde, deras möjligheter att lyckas i skolarbetet? Var finns framgångsfaktorerna? Är skolframgången beroende av individen eller finns det framgångsfaktorer på skol- och samhällsnivå?

I min segregerade stad har många av eleverna flera språk i bagaget. Det är och borde vara något som betraktas som en tillgång. I forskningen talar man om additiv flerspråkighet, ett begrepp som också säger något om den kontext där språken samsas.

I den segregerade staden är möjligheterna att möta språk olika i olika stadsdelar. För den som bor i P. kommer svenska att vara det dominerande språket, kanske också engelska genom tv och andra medier. Barnet som bor i G. möter svenska, men också ett stort inslag av arabiska, syrianska och andra språk, språk som i majoritetssamhället är minoritetsspråk men som i G. är majoritetens språk.

I skolorna är all undervisning på svenska. I P. är svenskan de flesta elevernas modersmål och eleverna får därmed möjlighet att bygga vidare på sitt modersmål. För eleverna i G. kan det betyda att de möter ett nytt språk eller att de nu börjar utveckla ett språk som också ska hålla i lärandet av mer abstrakta ämneskunskaper. När skolan börjar blir det språk eleverna i G. talar med sin familj förvisat till tider efter skoltid, kan de för lite svenska kan de ha rätt till studiehandledning som i lagtexterna är att betrakta som särskilt stöd. Ytterligare stöd kan ges till dem som behöver i form av undervisning i svenska som andraspråk.

Att en segregerad stad med en segregerad skola ställer krav på skolan kan alla vara överens om. Men vilka krav det ställer på skolan både i P. och i G. det behöver vi kanske samtala mer om så att åtgärderna inte fastnar i individtänkande utan också kan riktas in på andra nivåer.

Vilka blir kvar?

Om du har svårt att lära dig att läsa får du gå till speciallärare. Kan du inte räkna, gå till specialläraren. Kan du inte svenska, gå till svenska-som-andraspråksläraren. Kan du inte sitta still, kanske en liten grupp där alla har svårt att sitta still kan vara något. Svårt att koncentrera dig? Kanske en skärm som avskärmar dig från de andra kan vara lösningen. Vilka är kvar?

Går du nu i en skola där det är brist på resurser så kanske du är kvar i klassen och lär dig mindre och mindre och till slut kanske du tröttnar. Går därifrån eller gör andra saker när du borde lära. Kanske blir du bäst på att vara sämst, hörs mest, bråkar mest. Med största sannolikhet är du av manligt kön. Vilka är kvar?

I alla officiella sammanhang talas för ett inkluderande arbete i skolorna. Det finns stora vinster att göra med ett inkluderande arbetssätt. Man påtalar från Skolverkets och Skolinspektionens sida skolornas ansvar för alla elever, att det är skolans ansvar att eleverna får möjlighet att nå målen.

Hur syns inkluderandet varje dag i klassrummen? Vilka är kvar?